elinor

om du bara låtit mig veta, då hade jag kanske kunnat förhindra en liten del av det? jag är både mindre och yngre, men jag hade ändå kunnat göra något? du är en del utav mig, och för mig är du mer än speciell! jag kan inte säga att jag kommer klara att skriva detta utan tårar, för bara genom att ha fått vetat det nu har fått mig må dåligt så att tårarna rann. jag har alltid funnits här vid din sida, även om jag inte alltid visar det.. men jag finns, kom ihåg det! jag kommer aldrig lämna din sida oavsätt vad som händer. även om jag kallar dig otrevliga saker, och säger att jag hatar dig så kom ihåg att det är bara ilskan som pratar. hjärtat har en helt annan åsikt, jag älskar dig. eftersom du aldrig säger något, eller någonsin sagt något till mig om att du mår så dåligt som du verkar göra, får mig att känna mig fel placerad, du är den jag såg upp till, den jag ville vara. du såg ut att ha ett helt perfekt liv, och du agerade precis som det var det. men nu inser jag att du bara spelar, och har ett påklistrat leende, ett leende som egentligen ska vara äkta! jag har alltid mått bra i din närhet, alltid varit glad. till och med när vi bråkat, låter kanske fjantigt.. men det är precis såhär det är. jag vet också att om du verkligen vill, så ska jag hjälpa dig ur det här. och jag hjälper dig med glädje! du ska aldrig känna att du inte kan prata med mig, för jag bryr mig inte vad det handlar om.. vill du prata så lyssnar jag. kom ihåg det.. jag skulle inte klara mig utan dig, försvinner du, försvinner en pusselbit från mitt hjärta.    förlåt, jag borde förstått efter förra gången..      jag älskar dig!